Extenta 2023-04-14

Flersvarsdel

Formaterat som Q:A

1. Vad heter ramverket för hållbar utveckling som man enades om 2015?: Agenda 2030
2. Vilka är de två vanligaste behandlingsmetoderna för kommunalt avfall (hushållsavfall) i Sverige?: Energiåtervinning och materialåtervinning.
3. Vilka två olika regionala miljöproblem bidrar utsläpp av kväveoxider \(NO_x\) till?: Försurning och övergödning
4. Global warming potential (GWP) är ett mått på förmågan hos en växthusgas att bidra till växthuseffekten i jämförelse med koldioxid. Vilket av alternativen beskriver de viktigaste faktorerna som avgör GWP för en gas?: Gasens förmåga att absorbera långvågig strålning och livslängd i atmosfären.
5. Vilka element var centrala i den så kallade Brundtland-rapporten (Our Common Future) som publicerades 1987 och som blivit en allmänt accepterad definition på hållbar utveckling?: Ekonomisk utveckling, social rättvisa och skydd för miljön.
6. Vilken sektor är den mest betydande utsläppskällan av metan och lustgas?: Jordbruket
7. Koldioxidskatt och utsläppshandel är två exempel på styrmedel som kan användas för att begränsa utsläppen av koldioxid i Sverige och EU. Vilket av följande påstående är korrekt?: Handel med utsläppsrätter leder till en på förhand känd utsläppsminskning på samhällsnivå men okända kostnader för företagen.
8. Vilka luftföroreningar i dieselbilarnas avgaser bidrar framför allt till dålig luftkvalitet i städer?: Partiklar och kväveoxider
9. Teknikutveckling genom historien har medfört att människan har ersatt en naturresurs med en annan. Vilken av följande naturresurser verkar svårast att ersätta i framtiden ur ett tekniskt perspektiv?: Fosfor (enda som används mycket av biologiska organismer.)
10. Kritiska råvaror är ett begrepp som nämns bland annat kopplat till den gröna omställningen och digitalisering. Vad brukar känneteckna råvaror som kritiska?: Råvaruproduktionen är begränsad till ett litet antal producenter i ett fåtal länder och råvaran är svår att ersätta på kort sikt

Frågor med fritextsvar

1. Elektronik och andra prylar vi omger oss med innehåller ofta syntetiska organiska kemikalier som fyller någon funktion i produkten. Vissa av dessa ämnen är potentiella miljögifter trots att de ofta är måttligt toxiska.
   1. Ange vilka egenskaper som gör dessa ämnen farliga för människor och djur. Förklara också hur egenskaperna hänger ihop och bidrar till hälsorisker
      1. Egenskaperna som gör dessa ämnen farliga är att de är bioackumulerande samt persistenta. Detta gör så att halterna av ämnena ökar över tid och i ekosystemet. När halterna av ämnena blir höga kan det bli farligt även om ämnet i små mängder är relativt ofarligt.
   2. Beskriv hur potentiella miljögifter som används i produkter kan hamna i miljön, dvs troliga spridningsvägar.
      1. Produkter kan hamna i miljön på flera olika vis, exempel är att konsumenter bara slänger iväg den förbrukade produkten rakt ut i miljön ett annat är att produkten går till deponering (vilket är vanligt för elektronik) och därmed kan ta sig in i ekosystemet via djur, vatten, osv.
   3. Hur kan samhället via politiska styrmedel motverka att miljögifter som används i produkter hamnar i miljön. Utgå från de tre etablerade kategorierna av styrmedel (ange dessa) och beskriv ett konkret exempel på styrmedel för varje kategori som skulle kunna tillämpas (eller tillämpas i dag) för att minska spridningen av miljögifter från produkter. Det konkreta syftet med styrmedlet ska framgå.
      1. De tre etablerade kategorierna av styrmedel är reglering, ekonomisk samt information.
         1. Reglering - Reglering skulle kunna användas igenom att förbjuda de mest miljöfarliga kemikalier eller om de inte kan substitueras åtminstone göra så att enbart vissa företag får använda dom. Detta skulle minska hur mycket som ämnet används. Och därför även minska utsläppen av dem.
         2. Ekonomisk - Man kan införa en skatt på miljöfarliga ämnen vilket gör att företagen själva kommer vilja minska mängden miljöfarliga ämnen för att öka sin vinst.
         3. Information - Man kan märka produkterna så att konsumenter kan göra ett mer utbildat val, man kan även gå ut med information om olika farliga ämnen till konsumenter vilket kan styra dom till andra val.
2. Förnybara energikällor utgör en viktig strategi i energisystemens omställning för att minska utsläppen av växthusgaser.
   1. Ge två exempel på förnybara energislag, varav en ska utnyttja en fondresurs. Beskriv för var och en av dessa energislag två potentiella hållbarhetsproblem som måste hanteras.
      1. Vattenkraft - Ett hållbarhetsproblem är att vattenkraft begränsar fiskvandringen igenom att blockera fiskens väg, påverkan kan begränsas igenom att konstruera olika lösningar som hjälper fiskar att passera. Ett annat problem med vattenkraft är att man ofta bygger stora dammar före kraftverket för att kunna lagra energi, detta dränker stora mängder mark och försämrar därför det biologiska ekosystemets mångfald.
      2. bioenergi - Denna förnybara energikälla förbränner exempelvis trä eller biogas för att generera kraft. En nackdel med detta är att man behöver skövla skog vilket vid förbränning kommer frigöra massa koldioxid som var lagrat i träet, detta har en direkt klimatpåverkan. En annan nackdel är att biologiskt material är en fondresurs vilket gör att tillgången kan försämras om man brukar för mycket av den, snabbare än vad nytt material kan skapas.
   2. Det finns även möjlighet att producera el med inga eller små direkta utsläpp av växthusgaser utan att använda förnybara energikällor. Ange två sådana elproduktionssätt och beskriv två potentiella hållbarhetsproblem för var och en av dessa strategier.
      1. Kärnkraft, ett miljömässigt problem här är att det skapas radioaktiva avfall som måste lagras under lång tid för att bli ofarliga, om det sker radioaktiva utsläpp kommer det påverka allt biologiskt liv i närområdet. Ett annat socialt problem är att det finns en liten risk för olyckor, om en olycka sker kan det ske radioaktiva utsläpp vilka är mycket farliga.
      2. Kolkraft med koldioxidavskiljning och lagring. Ett miljöproblem är att koldioxiden måste lagras vilket medför risken att den läcker ut på en gång. Det är även risk att avskiljningen medför så mycket energi åtgång så att det tar ut den positiva påverkan av att lagra koldioxiden.
3. Ett molntjänsteföretag med höga ambitioner inom hållbarhet ska göra en upphandling av batterier som ska användas som reservkraft (vid strömavbrott) vid dess datacenter i Sverige.
   1. Vid upphandlingen skulle företaget kunna begära in en livscykelanalys för batteriet från de potentiella leverantörerna. Vilket slags kunskapsunderlag bidrar LCA:n med i valet av batteri?
      1. En livscykelanalys bidrar med viktig information om hur mycket utsläpp en produkt gör under hela sin livstid från produktion till avfallshantering.
   2. Vad beskriver den funktionella enheten i en LCA och hur används den? Vad skulle en lämplig funktionell enhet för ett batteri (reservkraft) kunna vara/baseras på? Motivera/beskriv hur du tänker.
      1. En funktionell enhet är något man väljer för att jämföra med, en lämplig funktionell enhet här är "hur väl återvinns batteriet". Här kan återvinningen av batterier undersökas för att ge underlag för vilket batteri som har minst total negativ påverkan då mycket av utsläppen kommer i slutet av en produktsliv.
   3. Företaget vill också säkerställa sitt sociala ansvarstagande. Ge minst tre exempel på viktiga sociala hållbarsfrågor som företaget bör ta med i sin granskning av leverantörerna. Beskriv därutöver också minst en social hållbarhetsfråga som är särskilt relevant att jobba med internt för ett molntjänsteföretag
      1. Bra arbetsvilkor
      2. Inget barnarbete
      3. säker arbetsmiljö
      4. Ingen diskriminering (hos molntjänstföretaget)